looong loong time ago

me and ulfman har spenderat några timmar ute hos skogsbonden och hennes anti-man. det var ett sant nöje må jag säga. mycket julefrid i det huset, allt tack vare denna man som trots sitt anti-jag ställt upp för sin kära sammanboende och pyntat hela huset med julesaker.

ulfman råkade oturligt nog skälla liiite liite grann mot hittebarnet i huset. öpp öpp, det skulle han inte ha gjort!! vi åkte ut med skallarna först, sen fick vi sitta i fyrtiofem minuter och begrunda det onda vi fört in i huset. sen var allt frid och fröjd igen, vi kramades och sjöng julefridsånger ihop.

tyvärr, så sant som det är sagt: All good things come to an end.
timmen var slagen och jag och min kumpan hade inte annat val än att lämna när skogsbonden och anti-mannen idkade samlag framför julegranen.

GAME ON!

Gör såhär:
1. Ta fram din mobil
2. Bläddra igenom din inkorg
3. Stanna när du räknat till tio och skriv första meningen i sms:et
4. Gör likadant på varje fråga


1. Vad skulle du säga om din pojkvän var otrogen mot dig?
Eller Patrik Larsson

2. Vad säger du alltid till din bästa kompis?
Har Nixon fått mat nu på morgonen?

3. Vad är det första du säger när din kompis blir påkörd av en buss?
Förstår saknaden. Gardsäter, funderar ni på att byta?

4. Vilket sms blev du mest berörd av?
Vad vill du äta ikväll?

5. Vad säger din mamma innan du går och lägger dig?
Jag har så jävla ont!!

6. Vad skulle du skrika om du vann en miljon kronor?
Kan du be Carl ta med kopplet då? Jag har ju ingen bil..


7. Vilka ord skulle du säga till gud om du trodde på honom?
Yes, jag är där nu!

8. Vad vill du höra mest av allt?
Old news. Jag behöver en dubbel..

9. Vad skulle du säga om du fick MVG i alla ämnen?
Ska jag hämta dig vid saft eller ses vi där?

10. Din romantiska replik?
Hallå. Var det klockan halv tolv imorgon vid minuten? Kram

11. Vad skulle du säga om du blev bestulen?
Ok, kom kl 10.30

catfight

det är inte lika lätt med katter som med hundar. hundar förstår. katter rivs och morrar.
katter är otäcka varelser i små, små kroppar. jag var hos katt-tanten idag. hon har ju ett helt hie med katter den där människan. jag menar, vad pratar de om?

the first time

eftersom jag inte har tillgång till internet i mitt skogshem the wooden home som jag så ofta kallar det så får jag passa på att sticka in ett inlägg när jag far in till den stora staden för affärer och nöjen.

jag och kurvan tog en svängom till sibylla efter vårt nine to five jobb. hon berättade ingående och i detalj hur det var den där gången, efter tre månaders väntan. vilka sånger som sjöngs och vilket stämning som bjöds. hon dansade fritt och vilt medan offret stelande till rejält. undra varför.

kitch sjunger the first time is the deepest

semester

nu är det semester, äntligen


jag har spelat minigolf och ätit våfflor. ätit marängswiss a´la stoffe. spelat minigolf och förlorat densamma. jag har spelat kort och vunnit det mesta. varit och badat. hoppat från trampolinen, dykt i havet. lekt med guffe. jag har cyklat och jag har fikat. fikat lite till. jag har plockat smultron och ätit till frukost. gjort kullerbyttor. men framförallt har jag lyssnat på lasse, underbara härliga lasse. han är inte kungen av mellansnack lille lars, men när han berättar sina sången inlindade i de vackraste melodier, då behövs inget mellansnack. då är han bara bäst.


nu ska jag fika

träningsvärk, regn, kyla, hunger,

blöt hund, z, charles, speedway,

men fan vad dålig du är på att skriva en rad eller två

två veckor, tre arbetsdagar

våren kom, nu är sommaren här.
den aldrig tidigare så efterlängtade semestern är på väg.
jag ska njuta varje sekund. av lasses berättelser och johans charm. av smaklösa. av brännbollen. av min kärlek när jag får återse honom och all tid när vi är. av fröken Z som på äldre dagar gått och blivit så lång. jag ska njuta av sweet-child-of-mine på repeat i sex kilometer. av vädret, oavsett. av grillfester, av filmstunder. av mr. härligAST. av att gräset inte är grönare än hos mig, av att det är en insikt. av ett dopp eller två i havet. av gotland, fårö, av niclas galenskap och av asphultarnas sällskap.


två veckor, tre arbetsdagar kvar.

an ordinary day at stenhuggarmuseet

niiiiiiiiiiiiiceeeeeeeeeeeeeee

im the king of the wooorld

baby

there are aint no mountain high enough

kolla pottfrillen!!

wooooooooooaaah

klart och betalt

det var min härliga dag i bilder det!!

morgonstund.

jag tog med mig frukost, en filt och min bok. han tog med sig sin skål och en flaska vatten.
sen gick vi och la oss vid stenbrottet. det var varmt och härligt där. skuffman jagade lite rådjur och jag njöt av min bok.

jag tänker mig en inlagd sparris. en sparris som är färglös, slapp, smaklös och meningslös. en sparris kan inte stava, inte bygga meningar rätt eller prata med människor.


nu ska vi gå ut och klippa gräsmattan, skuffe och jag.

vad sägs

solen har varit blyg denna lediga vecka. det är inget jag älskar. men mina dagar har gått åt ändå, och dessa gråa dagar har, vad han än säger, skyndat på. det är redan fredag. och jag känner att denna fredag nog kan bli en "äntligen fredag" trots allt.

jag fick det klara och tydliga beskedet, som jag en gång redan fått, att jag ser för jävla illa för att bli en liten polis. jag är väldigt nära gränsen till bitterhet - inte till livet -utan till just honom, han den där, usch och fy. tänk om mina ögon egentligen ser vad de borde se. jag tror det! och jag hoppas. för nya planer är på väg att skrida till verket. kanske, kanske inte. det är något. men det är inte polis. tråkiga marieor.

jag ska åka iväg på lunch, jag ska lyssna på ulf när han sjunger om tiggaren från luossa. den fina.

det var det
det

punkt

"ge mig lust och energi
utav kärlekens magi
lägg pannan mot mitt bröst
jag är din"

var sak har sin tid

svårt att veta när tiden är slut och man ska ta sig an nästa del i sitt liv.
jag vet då fan inte

vi som då, vi som dom.

kunde livet vara bättre. nej, inte på någe vis. vi som då, vi som dom. egentligen dem.
vi gick i en fälla och där sitter vi än idag, flera år senare med både det ena och den andra hängandes på våra arma ryggar. (som vi för övrigt brukar träna hårt i "denväldigtroligaupponermaskinen") oj så dumma vi var och oj, nu får vi sona för våra synder. det straffar sig, det gör det minsann.

vad vi hade kunnat ställa till med mycket jävelskap, vad vi kunde ha gjort bort oss och skrattat bort det. vad vi kunde ha gjort fel, men åh så rätt det hade varit.
om bara...................

nu har jag gjort det igen

hoppat över reglerna och trott att jag kan göra och säga vad jag vill.
fan ta alla dessa ursäkter, fan ta alla förlåt.

o-hamn -08 april och ankan faller

åh, vad jag charmas av dessa vackra språk och dialekter! jag ser lockiga lockar och härliga personligheter vart jag än vänder mig. vad händer, är det våren? vad det den än är, så är det skönt. solen lyser och jag kan inte sluta le, äter glass och förälskar mig i allt från hundvalpar till gamla tanter.



årets speedwaysäsong har satt igång och som jag har längtat. idag hejade jag fram min HANS till en säker seger i målilla challenge. tisdagarna är härmed avsatta för min HA och gänget.

!!!!!!!!!!!!!!!!!!

Låttext

Det var jag och fröken Svår, vi skulle hem åt samma håll
det kanske blev en liten omväg men vad spelar det för roll
Natten var så tyst och skön och månen var så vacker över taken
Hon hade tappat allt igen, varenda mening, varje hopp
Hennes utsikt var en botten, hennes drömmar var en flopp
Men ändå, där vi gick, hon skratta till och prata på och höll sig vaken
Hon sa: "Nu har jag rensat ur, nu spelar ingenting nån roll
Nu kan det blåsa vart det vill, för nu är allt tillbaks på noll
Och här kan allting börja om, nu kan jag se vad jag förträngt
Nu ska jag passa mig för dom, som aldrig gjort vad dom har tänkt
För jag vill inte bli en sån, så har jag lärt mig det igen
Det kanske passar nån, men inte mig och inte än

"Varje stund, var minut, var sekund
Samma konstiga beslut
Det blir fel, slår bakut, allt går snett
men det tar aldrig riktigt slut

Solen skulle just gå opp, när vi kom hem till hennes hus
Hon hade städat och gjort fint och bjöd på te och tände ljus
Hon log och sa: "Det är väl rätt okej, vi är nog alla ganska lika
Det finns dom som tror på Gud, och dom som ägnar sig åt spel
Alla drömmer vi om lyckan som om livet blivit fel
"Det var schyst att dricka te och höra fröken Svår predika
Hon sa: "Jag säger vad jag vill, skit samma om nån skräms
om det blir pinsamt för en del, så är det ändå dom som skäms
Jag har gjort fel ibland, jag vet, men ingen mening att ge opp
Jag tror det bor en liten hjälte i varenda liten flopp
Och jag vill hellre bli en sån, så har jag lärt mig det igen
för det finns nåt bra och stort i alla om och alla men

"Varje stund, var minut, var sekund
Samma konstiga beslut
Det blir fel, slår bakut, allt går snett
men det tar aldrig riktigt slut

Nu är det höst och allt är mörkt, jag skriver brev till fröken Svår
Jag måste fråga hur det går, jag måste veta hur hon mår
Du har din egen väg att gå, skit samma vilket håll
Det kanske blir en liten omväg men vad spelar det för roll
Alltid lär man sig väl nåt, det var väl så det skulle va
Det blir en massa spe och spott, men det är skit man måste ta

"Varje stund, var minut, var sekund
Samma konstiga beslut
Det blir fel, slår bakut, allt går snett
men det tar aldrig riktigt slut

Hon är eldfast och stark, hon är sårbar och öm.

Denna helg har jag insett ett och annat. Det känns både tungt och befriande.
Jag tror mycket har att göra med de vackra orden som har ljudat i mina hörlurar. Lasses ord ger mig så mycket inspiration till tankar. Det är skönt, mycket skönt.

Är precis hemkommen från en fika med kaffe, bulle och samtal. Jag känner mig lugn efter denna fika. Vissa människor är så lätta att prata med, den är en härlig känsla att vara med sådana personer..



Nixon har nu korats och vi har fått ännu en kvitto på att han är underbart bra och härlig.
Min lilla kärleksnuff


/A

2-0 i matcher i 2 slutspel

de där orden. de ekar. jag vrider på dem och jag vänder dem om.
vad har de för betydelse? beror det på vem som sa dem eller betyder de alltid samma sak.
för mig beror det på vem som uttalar dem. om jag ska ta åt mig eller inte. jag tar åt mig när jag inte ska och vänder ryggen till när jag borde lyssna. jag försöker analysera och tolka det jag borde låta gå in i ena örat och ut i andra. jag förbannar mig själv för denna dumhet.


och så förlorade hv match nummer två.
det positiva nu är att det inte kan bli värre!

tankar i lila och vitt

dumma jag hoppas och tror. dumma jag vill mer än jag borde.
men tänk om.. tänk om! eller tänk om.

vissa dagar lättare än andra. en grå dag som denna skyndar aldrig på. då är det lätt att drömma sig bort till allt det där som man önskar var. gråa dagar som denna ska man egentligen passa på att göra allt det där man inte gör när solen skiner.

tvätta, laga mat, göra barn på köksbordet..

nu ska jag koka ris. sen ta promenad nummer två denna dag.

lyckligast av alla var nixon

jag och mina två favoriter (eller faboriter, som cacke skulle sagt) har varit ute i skogen hele halve dan. vi lämnade boysen som skulle på teater sen for vi till skogs och mötte upp resten av mullarna. det har varit lydnad, spår, uppletande, skydd och en och annan korv blev grillad. som gammal scout fick man ju hålla ett öga på elden för att se att allt gick rätt och riktigt till.
en mycket mysig dag.

sen var det hockey och hv förlorade. nya tag på onsdag, jag ska cocha via högtalartele så ska vi ge dem vad de tål, gamla timrå. eller timrålaget som kommentatorn, som verkligen inte kan vara expert, brukar säga. TIMRÅLAGET, HVLAGET? säger man så? skandal. undra vad han heter.


nu ska jag duscha bort rökdoften från min kropp och gå och lägga mig.
guten abend.

blir det inte nu, så blir det inte alls

ett försök. en konstgjord andning.
det kan vara början till slutet, det kan också vara början till det bättre.
tiden får utvisa om det är de rätta valen som görs. klart är dock att något måste göras, det finns inte länge några ursäkter.

det är tydligen de svåra valens tid. man det är inte det värsta. det värsta är att det spelar ingen roll hur många god råd man får. det finns inget hopp om hjälp. det är jag mot mig själv.

vem ska vinna

questionmark

why are we to blind to see what goes in eternity?

jag funderar på varför det är så viktigt att vinna alla slag, att få sista ordet, visa sig stolt och stark. vissa stunder önskar jag att jag bara kunde falla för alla ord, hålla med och vara tyst, inte hitta en motsats eller ett annat sätt att se på saken.

allt smått som inte är värt att ta strid för, det tar jag strid för och det vill jag vinna! men till vilket pris? ruset av att ha vunnit lägger sig rätt snabbt när man inser att man precis lagt ner energi och startat ett bråk om ingenting.


jag ska öva mig på att lägga mig, bli besegrad och känna lugn.


god afton!

förändra, acceptera eller gå vidare

det du inte kan förändra,
det får acceptera
och när du accepterar det så är det redan förändrat.


alla vägar jag har vandrat har lett mig in på stigar och vidare in i snår. det är svårt att ta sig ur det där snåret nu när jag irrat omkring här så länge. jag vet inte heller om jag vill ta mig ut, jag minns inte hur det var där utanför.


alla mönster, alla vanor, alla rutiner.
de får mig att känna mig instängd men samtidigt väldigt trygg.
jag vill ha kakan kvar och jag vill ha det bästa av två världar.


.

jag liksom väntar på en vårdag i november

samma tankar en gång till, på vad vi gjort och vad vi vill. som om lyckan var en fjäril.
vi skaffar håv att fånga i, fast den trivs bäst när den är fri. finns ingen bur som den trivs bra i.

jag blir väl kvar här i stan vid havet. allt är så rätt men samtidigt så fel. egentligen ska jag nog inte tänka så mycket utan bara hänga med och se vart jag hamnar.


.


ska ta tag i det jag måste. bli den jag vill vara. göra det jag tycker om.
jag sa altruism, ett svårt ord som du inte kände till.

för alla idioter som gick vilse i sin tro

jag har väldiga problem med att göa fint på sidan, bilder och länkar och allt vad det heter. ajaj.


funderar fram och tillbaka. jag drömmer om att det bara handlade om oss, att allt vi hade var något vi hade valt och som vi kunde styra över. är så förbannat trött på allt annat. tänk att bara få försvinna, glömma allt och bara vara oss. men nej, det går ju inte. visst alla gör misstag och detta är ju ett erkänt misstag. men frågar är om det är värt det för min del. det är så mycket att anpassa sig till, så mycket att tänka på och ta ansvar för. så mycket hinder i alla våra drömmar..



varför kan det inte vara enkelt.

kan inte lyfta ett glas med mjölk.

spelade squash med kärleken igår. jag blev besviken rätt snabbt. trodde att det skulle vara hur enkelt som helst, trodde till och med med att jag kanske kunde slå honom något set. trodde jag ja! det var skitsvårt, bollen var ynkligt pytte pytte liten och hade en jävla speed. det blev inte många poäng där inte..

min högerhand är efter den timmen helt kaputt, den går inte att använda till något. hur klen kan man vara? nu orkar jag inte ens hälla upp mjölk i ett glas och jag orkar absolut inte lyfta glaset.
men roligt var det och det ska göras igen. men med kitch this time.

denna information är värd sin vikt i guld.

förövrigt är allt bättre än vad det brukar vara.
härliga tider!!