morsan é ok

nu buggar hon och jögge för mig. de är så duktiga så.

..

när han sjunger att livet är en dans på rosor men att det är en dans med svåra steg, då tycker jag om honom lite mer än vanligt. blundar och lyssnar, försöker bli förståndig och klok.
men det är så galet svårt att göra det rätta vissa stunder.

ibland känns det som att jag har allt som krävs för att göra mig lycklig. nästa stund känner jag mig tom och ihålig, med rastlösheten som ett gift i mitt blod. jag drömmer mig bort till vad saker kunde ha varit, men sekunden senare inser jag att jag aldrig vill vara utan det jag har. fan, fan. ska jag någonsin bli nöjd?


jag saknar er vissa. ni vet.



duckmeizter

kärlek och hat . fiende och kamrat

glädje och sorg . hydda och borg.

det är kallt ute och jag feber fryser. tittar på bilder från barcelona och drömmer mig tillbaka.
i och för sig är det snart jul här hemma och det vill jag inte missa för allt smör i småland. julen är det mysigaste på hela året.

idag har jag varit och handlat nixonprylar för pengar och inte ett öre till. jag har gjort en förbandslåda till lillnutte. han har gått och skurit sig djupt så han går med tratt och sörjer. han går in i väggen, stannar, sätter sig, sitter still i en kvart, sen gör han ett nytt försök. han är så trött på den där tråkiga tratten.

tillbaks på ruta ett.

inte som det låter. snarare tvärtom.
ska jag stanna kvar i detta är det Här jag vill befinna mig.

vi har funnit tillbaka dit vi en gång var.
det behövs prövningar och man måste kämpa, annars blir det goda inte lika gott, det vet jag. men ska det vara något värt är det här vi ska tillbringa det mesta av vår tid. och som gunde brukar säga: Ingenting är omöjligt!

den vinner som är trägen sjunger han. om det stämmer så kommer detta att sluta lyckligt!



tränar för fullt för att orka runt den där banan på den där tiden. jag ger inte upp!

tankar. drömmar. mål. förväntningar. förhoppningar. planer.
någonstans där tappar jag bort mig själv. vem är jag och vad var det nu jag ville?


drömmar och förväntningar krockar någonstans mellan hjärta och hjärna. . planer och mål. tankar och förhoppningar. jag kan inte göra de svåra valen.
jag vill ha kakan som jag äter kvar på bordet hela långa livet.


man gör sina val och man får ta konsekvenserna av dem.
det skrämmer mig att inte få leva det liv jag vill. samtidigt är det bara jag själv som står i vägen för det.

ibland längtar jag tillbaka till brödbacken, stensögatan, rågången.
där var inga val svåra.

KD, var är du?

Jag letar rättvisemärkt. Det måste väl finnas på Maxi, Ica Stormarknad, Maxi.
Det får kosta vad det kosta vill! Nu är det kokta fläsket stekt.

Familjen kommer förmodligen att utökas till sommaren och jag ska få ännu en hårboll att älska. Det finns ingen som är bättre eller lättare att älska.


Jag förväntar mig att Z ska komma och förgylla med sin sjuka hjärna.
VART ÄR DU K.D?